Hur påverkar Covid -19 den psykiska hälsan och psykologers arbete globalt?

Måndag 30 november kl. 12.00
Att Coronaläget i världen påverkar den psykiska ohälsan vet vi. Under året har vi haft kontakt med våra samarbetspartners för att samla in kunskap om hur Covid 19 påverkar deras arbete och deras patienter.
Resultatet av denna informationsinsamling hoppas vi kunna presentera i början av 2021, men redan nu bjuder vi in till två seminarier där psykologer från olika delar av världen delar med sig av sina erfarenheter utifrån hur Corona påverkat deras arbete och patienter.
I det andra digitala seminariet deltar:
Maya Törner, PTP psykolog, ordförande för Psykologer Utan Gränser.
Nora Choque Olsson, leg. psykolog, styrelseledamot Psykologer Utan Gränser och verksam vid Stockholms Universitet.
Abebe Adey, leg. psykolog som arbetar i den ideella organisationen Bright star i Etiopien.
Chaste Uwihoreye, master i klinisk psykologi, terapeut och forskare verksam i den ideella organisationen Uyisenga ni imanzi i Rwanda.
Varmt välkomna!

Hur påverkar Covid-19 den psykiska hälsan och psykologers arbete globalt?

Lördag 7 november kl. 13.00
Att Coronaläget i världen påverkar den psykiska ohälsan vet vi. Under året har vi haft kontakt med våra samarbetspartners för att samla in kunskap om hur Covid 19 påverkar deras arbete och deras patienter.
Resultatet av denna informationsinsamling hoppas vi kunna presentera i början av 2021, men redan nu bjuder vi in till två seminarier där psykologer från olika delar av världen delar med sig av sina erfarenheter utifrån hur Corona påverkat deras arbete och patienter.
I det första digitala seminariet deltar:
Maya Törner, PTP psykolog, ordförande för Psykologer Utan Gränser
Nora Choque Olsson, leg. psykolog, styrelseledamot Psykologer Utan Gränser och verksam vid Stockholms Universitet.
Tatiana Siabatto Bernal, leg. psykolog verksam i Colombia.
Motohisa Hirose, forskare vid Chiba University, Japan
Paola Karina Herrera Dalence, lärare i psykologi och coach verksam i Bolivia.
Vi återkommer inom kort med datum för det andra seminariet där psykologer från Rwanda, Etiopien och Sverige kommer att delta.
Varmt välkomna!
Zoom: https://zoom.us/j/91092388053

Psykologer utan Gränser startar upp lokalgrupp i Skåne

Lokalgruppen i Skåne kommer att startas upp under hösten 2020. Vår ambition är att bidra till ökad kunskap om arbete med psykisk hälsa/ohälsa utifrån en internationell kontext genom exempelvis föreläsningar, workshops och informativa projekt. I nuläget har vi etablerade kontakter i Mexiko och Guatemala som vi hoppas kunna utveckla givande samarbeten med. För ytterligare information eller om du själv vill engagera dig i arbetet är du varmt välkommen att kontakta oss på vår mejl.

Kontakt: pugskane@gmail.com

 

Årsmöte 2020 med föreläsning från Liria Ortiz

Välkommen till Psykologer utan gränsers årsmöte!
Den 21/3 kl 13.00 slår vi upp portarna till Forum Syds lokaler i Stockholm. Vill du vara med och påverka vilka frågor som ska drivas under det kommande året? Nyfiken på våra kommande projekt? Är du bara sugen på att mingla eller veta mer och få en bild av föreningen? Varmt välkommen!

I samband med årsmötet gästas vi även av Liria Ortiz som kommer hålla i en föreläsning/workshop – Motiverande samtal om miljöpåverkan: Att prata om miljö utan att anklaga eller skuldbelägga andra med samtalsmetoden motiverande samtal. Vi ser mycket fram emot detta!

Anmälan till årsmötet görs via mail – skicka din anmälan till info@psykologerutangranser.se för at säkra din plats. Först till kvarn gäller, medlemmar har förtur. Evenemanget är gratis för medlemmar, alla andra betalar 50:-. Inte medlem än? Passa på att bli medlem på plats!

Kallelsen hittar du i sin helhet under fliken Om oss – Dokument.

 

 

Information om Liria Ortiz och hennes föreläsning:
Denna föreläsning/workshop handlar om att kunna motivera andra till att bli mer uppmärksamma på hur våra val påverkar miljö och hur man kan välja mer miljövänliga alternativ.

Hur kan MI vara en hjälpsam metod i samtal som handlar om klimatfrågor? Samtalsmetoden motiverande samtal har utvecklat ett speciellt förhållningssätt och särskilda samtalsverktyg för att kunna kommunicera enskild eller med grupper på ett icke konfrontativt sätt och öka motivation till förändring.

Innehåll/program:
· Två fel vi brukar göra när vi pratar om miljöpåverkan
· Att tänka på i samtal om miljöpåverkan: Tre olika grader av motivation: låg, medel och hög.
· MI – Förhållningssätt vid samtal om miljöpåverkan.
· Att ställa frågan om klimatpåverkan. Hur?

Föreläsare:
Liria Ortiz är legitimerad psykolog, psykoterapeut och handledare samtidigt specialist i klinisk psykologi och författare. Hon har skrivit bland annat boken ”Motiverande samtal – Att prata om miljöpåverkan utan att anklaga eller skuldbelägga.” alla som deltar i föreläsningen/workshopen kommer att få boken som PDF-fil och den kan spridas till alla som vill ha den. Vill man köpa den kan som vanlig bok kan man göra det på www.adlibris.com och www.bokus.com

Vi ser fram emot att se dig där! 🙂

The Lancet Commission on Global Mental Health and Sustainable Development – sammanfattning

Förra året publicerades en opinionsbildande artikel om global mental hälsa och hållbar utveckling hos The Lancet Commissions (Patel et al., 2018). Vi har under december lyft delar av denna som vi finner relevanta för vår verksamhet och syfte. Dessa har publicerats i en serie inlägg på vår facebooksida, och här kommer nu vår sammanfattning i sin helhet.

Globalt samarbete

Efter långvariga försök att lyfta mental hälsa till den globala agendan fick dessa frågor 2015 äntligen en plats i FN:s globala mål för hållbar utveckling. Författarna vill ta språng från denna unika möjlighet och bjuda in till ett globalt samarbete för att minska klyftorna i tillgång till behandling, vårdkvalité samt preventiva insatser – inom och mellan länder. De förespråkar mobilisering, monitorering och fördelning av resurser samt utvärdering av resultat. 

Målen samt mätbara markörer:

Mål 3: Hälsa och välbefinnande

Delmål 3.4: Minska antalet dödsfall till följd av icke smittsamma sjukdomar och främja mental hälsa. Markör: Dödsantal i suicid

Delmål 3.5: Förebygga och behandla drogmissbruk. Markörer: Utbud av behandlingsinterventioner för missbruksdiagnoser; Skadligt alkoholbruk (per capita konsumtion)

Delmål 3.8: Tillgängliggöra sjukvård för alla. Markörer: Utbud av grundläggande hälsotjänster; Antal personer per 1000 som täcks av hälsoförsäkring eller offentligt vårdsystem.

 

Oproportionerliga och bristande satsningar

Mental ohälsa innebär en stor börda för människor och samhälle på ett globalt plan, och har ökat dramatiskt de senaste 25 åren. Trots en växande forskningsbas går utvecklingen av satsningar långsamt. Den mentala vården är återkommande sämre än den fysiska, och de resurser som investeras i mental hälsa är  oproportionerligt låga överallt. Även inom området för mental hälsa finns en obalans i fördelningen av resurser. Den största delen går till insatser på högre nivå (t.ex. sjukhusverksamhet), medan insatser på lägre nivåer (t.ex. preventiva och samhällsintegrerade insatser) bortprioriteras. Kvalitén på vården av personer med psykiatriska problem brister betydande och är på många ställen förknippad med kränkningar av mänskliga rättigheter.

 

Mental hälsa och hållbar utveckling

Forskning pekar konsekvent på ett starkt samband mellan sociala nackdelar (social disadvantage) och mental ohälsa. Fattigdom, svår uppväxt (childhood adversity) och våld har visat sig vara riskfaktorer för utvecklingen av mentala hälsoproblem. Mental ohälsa har i sin tur visat sig bidra till sociala faktorer såsom försämrad ekonomi, bl.a. genom svårigheter och minskade möjligheter inom utbildning och arbete. Denna onda cirkel pekar på mental ohälsa som en kritisk punkt i det globala arbetet med fattigdom.

Mental hälsa är av allmänintresse och relevant för den hållbara utvecklingen i alla länder. Alla länder, oberoende av ekonomisk status, får i nuläget ses som utvecklingsländer inom detta område. Detta baserat på den obalanserade resursfördelningen, arbetet med och utfallet av mental (o)hälsa. Priset är högt, och den globala ekonomiska förlusten av de låga satsningarna i psykologisk vård har uppskattats uppnå 16 biljoner dollar under åren 2010-2030. Författarna argumenterar för att satsningar på global mental hälsa inte bara kommer föra oss närmare de mål som rör just det, utan också många av de andra utvecklingsmålen.

 

Dimensionellt perspektiv på mental hälsa

En kategorisk syn på mental hälsa i form av närvaro eller frånvaro av ett antal diagnoser har på många sätt visat sig klinisk användbar. Däremot är den inte representativ för varken mental hälsas faktiska natur eller för de drabbades upplevelser. Lidande återfinns på ett kontinuum från lättare tillfälliga symtom till svårare, kroniska och grovt funktionsnedsättande tillstånd. Ett dimensionellt sätt att se på mental hälsa ger en mer rättvis bild av fördelning av symtom och kan erbjuda bättre guidning till hur vi kan intervenera för optimal resursfördelning.

 

Konvergens i förståelsen av mental hälsa och dess determinanter

Det har alltid funnits skilda sätt att se på uppkomsten av mental hälsa. Patel et al. (2018) argumenterar för mental hälsa som en unik och individuell produkt av sociala och miljöfaktorer i interaktion med genetiska faktorer och psykologiska processer, som i sin tur påverkar vårt neurologiska fungerande. De pekar särskilt på de extra känsliga utvecklingsperioder under livsförloppet då människor är än mer sårbara för yttre faktorers påverkan. Detta perspektiv kan hjälpa oss att anpassa våra interventioner utifrån olika förklaringsnivåer såväl som livsstadier.

 

Mental hälsa som mänsklig rättighet

Författarna till publikationen efterfrågar en aktualisering av mental hälsa som en grundläggande mänsklig rättighet, och menar att frågan bör hanteras utifrån ett rättighetsperspektiv. Detta innebär att allmänna hinder som står i vägen för mental hälsa måste utmanas. Det innebär också att vi särskilt måste skydda de grupper med förhöjd risk för att utveckla mental ohälsa. Utsatta grupper upplever ofta exkludering, fördomar, isolering, och bristande tillgång till grundläggande rättigheter och tjänster, och deras behov bör därmed särskilt uppmärksammas. En stor sårbar grupp vars rättigheter ständigt blir underminerade utgörs av människor påverkade av humanitära kriser. Författarna lyfter bl.a. rapporter från konfliktdrabbade länder där barn utsätts för långvarig exponering av bombningar, konflikter och undernäring samt dess konsekvenser för deras mentala hälsa. 

En annan del av rättighetsperspektivet rör hur personer med mental ohälsa ofta får sina rättigheter kränkta. Runtom i världen blir människor med psykiska sjukdomar undangömda, torterade, övergivna och lämnade till att dö. Human Rights Watch rapporterade år 2012 om hur människor med psykiska sjukdomar med tvång hölls kvar i böneläger, där fastkedjning och nekande av psykisk vård och mediciner förekom. Ofta kan dessa övergrepp kopplas till en kontext av fattigdom och avsaknad av tillgång till mental hälsovård. Gång på gång exkluderas också mentala hälsoproblem från satsningar riktade mot inkludering av personer med funktionsnedsättningar och bekämpning av fattigdom. Många berövas grundläggande mänskliga rättigheter såsom rätt till frihet, utbildning och likvärdig vård, vilket är en bidragande orsak till den för tidiga dödlighet som drabbar gruppen. Stigma, diskriminering och hinder för social inkludering är andra faktorer som ofta drabbar personer med mental ohälsa. Ett särskilt fokus ligger också på kränkningar av rätten att bestämma över sitt eget liv. Detta kopplat till hur vanligt förekommande det är att beslut tas åt personer med mental ohälsa utan deras medverkan, då de inte anses kunna representera sitt eget bästa. 

 

Hot mot global mental hälsa

Trots de framsteg som har gjorts identifierar The Lancet Commission 6 kvarstående centrala hot mot global mental hälsa:

  1. Väldigt lite pekar på att behandlingsklyftorna ännu har minskat i betydande mening. Nationella rapporter från Indien och Kina visar på att mer än 80% av de som lider av mental ohälsa inte söker vård. World Mental Health Surveys har rapporterat om att endast 1 av 5 personer med depression fick ta del av behandling som mötte minimikraven i höginkomstländer. I låg- och medelinkomstländer sjönk denna siffra till 1 av 27. Den vård som finns är ofta av låg kvalité och förknippad med kränkningar av mänskliga rättigheter (se föregående inlägg).
  2. Finansiella resurser som tilldelas mental hälsa är alarmerande låga. Detta rör både resurser tilldelade från staten, men också utvecklingsbidrag till fattiga länder. Andelen riktade mot mental hälsa har aldrig överstigit 1% av de globala utvecklingsbidragen för hälsa, trots de stora globala ekonomiska förluster mental ohälsa för med sig.
  3. Farmakologi och andra kliniska insatser verkar, trots stor betydelse på individnivå, ha begränsad effekt på populationsnivå. Mer preventiva insatser och höjning av vårdkvalitén behövs för att minska den globala bördan av mental ohälsa.
  4. Flera globala förändringsprocesser driver på den mentala ohälsan. Exempel på dessa är naturkatastrofer kopplade till klimatförändringar, snabb urbanisering, ekonomisk och politisk osäkerhet samt växande inkomstklyftor på global nivå. Trots vissa positiva förändringar (t.ex. den minskande andelen av befolkningen som lever i absolut fattigdom) så förväntas ökningen i negativa förhållanden leda till en övergripande ökning av personer med förhöjd risk för mental ohälsa.
  5. Den biomedicinska inramningen av behandlingsklyftor och mental ohälsa har kritiserats från olika håll. Vanlig kritik är att den kör över ursprungsbefolkningars traditioner och perspektiv, att den medikaliserar socialt lidande, och att den upphöjer ett västerländskt psykiatriskt perspektiv dominerat av farmakologiska interventioner.
  6. Det råder en fragmenterad syn på global mental hälsa. Olika vetenskapliga perspektiv lägger vikt vid olika områden, såsom lycka, specialistkompetens, neurovetenskap eller bekämpning av diskriminering. Detta sänder splittrade budskap till beslutsfattare och försvårar arbetet med en sammanhängande plan.

 

Vad behöver göras?

Var vi startar och hur vi närmar oss målen kommer att bero på varje lands förutsättningar och unika situation, då det globalt råder en stor variation. The Lancet Commission framför dock 6 nyckelinterventioner som en del av arbetet.

  1. Mentala hälsoinsatser måste utökas och prioriteras likt andra hälsoproblem.
  2. Hinder för att främja mental ohälsa, såsom okunskap, stigma, diskriminering, globala utmaningar, måste uppmärksammas.
  3. Mental hälsa måste skyddas genom offentliga policies och satsningar inom olika fält och samhällsverksamheter – skola, arbetsplatser, rättssystem m.fl. I synnerhet verksamheter som riktar sig mot barn och ungdomar med tanke på den känsliga utvecklingsperiod de befinner sig i.
  4. Nya metoder bör användas för att erbjuda en bredd av interventioner och nå ut till fler, med omfördelning av uppgifter till icke-specialiserad personal, teknologiska lösningar och erfarenheter från personer med mental ohälsa som förslag på möjligheter.
  5. Ytterligare investeringar behövs brådskande, samt omfördelning av resurser inom sjukvården i stort och den mentala hälsovården i sig för att optimera användandet av de resurser vi har.
  6. Investeringar i forskning – både kring implementering och utforskande forskning kring mekanismer bakom och preventiva/behandlande insatser för mentala hälsoproblem.

Patel, V., Saxena, S., Lund, C., Thornicroft, G., Baingana, F., Bolton, P., … Rahman, A. (n.d.). The Lancet Commission on global mental health and sustainable development. The Lancet., 392(10157), 1553–1598. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)31612-X

Psykologer Utan Gränser stöttar PE-utbildning för psykologer och psykoterapeuter i DR Kongo

Var med och bidra till PTSD-utbildning i Kongo som startar i juni 2020, genom att swisha valfri summa till 1230269928. Insamlingen fortsätter till och med trettonhelgen, den 6 januari. Om du önskar att få ett fint gåvobrev att ge bort eller behålla själv så swisha ditt bidrag innan den 23/12 och ange din e-post i meddelandet.

Efter att ha bidragit till en framgångsrik utbildning i traumabehandling i Etiopien står nu utbildning av och samarbete med kollegor i Bukavu i DR Kongo näst på Psykologer Utan Gränsers lista med projekt ämnade att, i linje med Agenda 2030, öka den globala tillgången till psykisk hälsovård.

Sexuellt våld är ett vanligt vapen i krig. I DR Kongo beräknar FN, som i 20 år funnits och alltjämt finns på plats med fredsbevarande styrkor, att antalet överlevare efter våldtäkt överstiger 200 000 individer. Enligt statistiken har omkring hälften av dessa utvecklat posttraumatiskt stressyndrom. PTSD, som är en svår sjukdom, drabbar dessutom inte bara den direkt utsatta individen. Precis som vid annan allvarlig psykisk ohälsa begränsas också familjemedlemmars, andra närståendes och det lokala samhällets möjligheter att uppfylla sin potential.

Till skillnad från många andra typer av psykisk ohälsa finns det bra och effektiv behandling av PTSD. Kognitiv beteendeterapi (KBT) med traumafokus ger, med stark evidens, mycket goda resultat. Tillgången till sådan behandling är i DR Kongo, liksom i flertalet låg- och medelinkomstländer, emellertid i det närmaste obefintlig. Ett fåtal psykologer och psykoterapeuter kan långt ifrån tillfredsställa behoven och möjligheten för dessa att lokalt vidareutbilda sig i specifika evidensbaserade behandlingsmetoder är minimal. Utbildningar hålls i regel i Europa eller USA och att en psykolog från Afrika skulle ha råd att deltaga, eller ens beviljas inresetillstånd, är i praktiken, med få undantag, otänkbart. Istället blir enda möjligheten att kvalificerade psykologer från den rika delen av världen besöker sina mindre lyckligt lottade kollegor för att på plats vidareutbilda dessa.

Starkast stöd i forskningen har idag behandlingsmetoden Prolonged Exposure Therapy for PTSD (PE). Den är bevisat effektiv vid behandling av PTSD oavsett typ av bakomliggande trauma och kulturell kontext. Behandlingen har dessutom visat sig verksam också när den ges av utbildade lekmän. PE är snabb och effektiv; för de flesta räcker 10 -15 terapisessioner för att uppleva en stor förbättring. Fler än hälften blir helt friska.

Vid förra årets PE-utbildning i Addis Abeba, genomförd av den svenska psykologen Hanna Dimbodius, deltog psykolog Justin Cikuru, tidigare anställd vid Panzisjukhuset i DR Kongo. Justin driver nu Centre dÉtude et dÁssistance en NeuroPsychologie och arbetar för Make Music Matter där han, via länk, handleder behandlare spridda över Afrika i musikterapi för traumatiserade. Det var när Justin och Hanna träffades i Etiopien som idén om en utbildning i PE i DR Kongo började ta form. Givet säkerhetsläget och det pågående Ebola utbrottet saknas inte utmaningar kring att ro en sådan utbildning i hamn. Dessutom behöver den genomföras med tolk, då Hanna inte talar franska. Men med noggrann planering och Justin i rollen som lokal, språklig och kulturell länk har projektets kvalitet och långsiktighet nu säkrats. Målet är att ett antal deltagare utöver utbildningen ska erbjudas handledning i PE så att de på sikt kan certifiera sig som PE-behandlare och så småningom handledare. En fördel med närheten till Panzisjukhuset är att det kring Bukavu finns en bra grund att bygga på, i form av relativt många individer med utbildning i psykologi och psykoterapi. På sikt är målet att, med hjälp av dessa, också utbilda lekmän i metoden.

Tidplan och finansiering
Utbildningen kommer att äga rum i Bukavu i DR Kongo den 15-20 juni 2020. Hannas och Justins arbete sker helt ideellt. Insamlade medel går till utbildningsmaterial, lokal, transporter och resekostnader.

Hanna Dimbodius om varför hon som psykolog väljer att arbete ideellt:
“Jag föddes med silversked i munnen. Min utbildning, från grundskola, via gymnasium, till universitet har hållit hög kvalitet utan att kosta mig en krona. Som leg. psykolog har jag haft möjlighet att vidareutbilda mig på min arbetsgivares bekostnad och när jag velat lära mig ännu mer har jag kunnat låna av banken för att, på min semester, utbilda mig i USA för att så småningom kunna certifiera mig som PE-utbildare. Jag är dessutom fri att, närhelst jag vill, besöka vilka länder jag vill. Vad kan vara rimligare än att jag nu gör vad jag kan för att sprida den kunskap jag haft privilegiet få tillägna mig?”

Läs mer om PE i en artikel från Psykologtidningen här