ÅRSMÖTE 11 MARS 2023

Välkomna alla medlemmar och intresserade till årsmöte för Psykologer utan gränser. Vi bjuder in till en eftermiddag med samtal och årsmöte. Årsmötets innehåll med föredragningar är under arbete, så mer detaljer kommer. Anmäl intresse för att vara med redan nu, till: info@psykologerutangransersverige.se

Vill du nominera eller kandidera till styrelsen kan du skicka detta till valberedningen genom: hjalpmotsjalvhjalp@gmail.com

Tid: Lördag 11/3 2023 kl. 14.00-16.00

Plats: Online. Länk till mötet kommer i facebookevent och på mailen till de som anmäler sig.

Årsmöte dagordning

1. Val av ordförande och sekreterare för mötet.

2. Fastställande av röstlängd för mötet.

3. Val av protokolljusterare och rösträknare.

4. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.

5. Fastställande av dagordning.

6. a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret. b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för det senaste verksamhets- /räkenskapsåret.

7. Revisionsberättelsen för verksamhets-/räkenskapsåret.

8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.

9. Fastställande av medlemsavgift och medlemsvillkor (förslag: samma som tidigare).

10. Fastställande av ev. verksamhetsplan och behandling av budget för det kommande verksamhets- /räkenskapsåret.

11. Val av styrelse i föreningen för en tid av 1 år.

12. Val av revisor samt suppleant.

13. Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner. (Styrelsens förslag om motionstid se nedan.)

14. Val av valberedning som består av 2 personer som inte ingår i styrelsen.

15. Övriga frågor.

Känsloskola i Etiopien!

PUG och Hope for Korah, en organisation i Etiopien som arbetar för att familjer ska komma ut ur fattigdom, samarbetar för att öka kunskap om Psykologi. Vi har satt ihop en känsloskola som vi utbildar i oline under januari-maj 2023. Vill du vara med? Hör av dig till oss. Läs mer under projekt.

Årsmöte och samtal med Erica Mattelin om psykisk hälsa hos barn på flykt!

Varmt välkomna på årsmöte med Psykologer utan gränser på zoom lördag 26 mars kl 15:00-16:30! Vi inleder kl. 15:00 med ett samtal med Erica Mattelin, leg. psykolog, doktorand vid Linköpings universitet och vinnare av stora psykologpriset 2021. Ericas forskningsfokus är psykisk hälsa hos barn på flykt. Efter samtalet fortsätter vi med årsmötet. Dagordning bifogas. 

PS! Kom ihåg att förnya ditt medlemskap inför årsmötet! Mer info på http://www.psykologerutangranser.se/bli-medlem/ 

 

Årsmöte dagordning

  1. Val av ordförande och sekreterare för mötet.

  2. Fastställande av röstlängd för mötet.

  3. Val av protokolljusterare och rösträknare.

  4. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.

  5. Fastställande av dagordning.

  6. a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret.

b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för det senaste verksamhets- /räkenskapsåret.

  1. Revisionsberättelsen för verksamhets-/räkenskapsåret.

  2. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.

  3. Fastställande av medlemsavgift och medlemsvillkor

  4. Fastställande av ev. verksamhetsplan och behandling av budget för det kommande verksamhets- /räkenskapsåret.

  5. Val av styrelse i föreningen för en tid av 1 år.

  6. Val av revisor samt suppleant.

  7. Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.

  8. Val av valberedning som består av 2 personer som inte ingår i styrelsen.

  9. Övriga frågor.

————————————————

Intresserad av global psykologi? 

Nominera dig nu! 

Vill du, eller känner du någon som vill engagera sig i PUG:s styrelse? Vi tar nu emot nomineringar till styrelsen. Nomineringstiden är 11-23 mars 2022! Det är bara att skicka in namn och kontaktuppgift till mailadressen nedan. 

Vi söker dig som är psykolog eller psykologstudent och som har ett intresse för globala frågor. Du kan vilja göra en stor eller liten insats, eller bara prova på styrelsearbete. Under året fortsätter PUG med sitt fokus på global mental hälsa. Det finns möjlighet för styrelsen att ta initiativ till nya projekt. Det är bra men självklart inget krav att ha erfarenhet från ideella föreningar. Är du intresserad så kontaktar vi dig och berättar mer samt ställer några frågor till dig. 

Skicka din nominering till hjalpmotsjalvhjalp@gmail.com

21-01-25 Samtalsserie med psykologer med internationell erfarenhet

Ny samtalsserie, onsdagen den 27/1 kl. 18!
Vill du få lite inspiration? Psykologer utan gränser i samarbete med Sebastian Zinfandel (moderator och initiativtagare) bjuder in till en samtalsserie där psykologer med internationell erfarenhet berättar, svarar på frågor och samtalar. Psykologstudenter och psykologer är varmt välkomna att delta i samtalet. OBS: För att delta i eventet och få länk till zoom, ansök om medlemsskap i gruppen ”Psykologer och internationellt humanitärt arbete”, som är PUG:s nya forum för att dela med sig av och tipsa om internationella erfarenheter. I den gruppen ligger eventet och länk till zoom kommer dit!
Upplägget kommer att bestå av ca 10 minuter intervju med en internationellt erfaren psykolog, och sedan 20 minuter av samtal och frågor från deltagare i samtalet. Träffarna kommer att ske över Zoom, varannan onsdag, kring kl. 18.
Det kommer vara ett tillfälle att mötas och träffa kollegor man kanske aldrig annars hade träffat, och det kommer pågå hela våren så länge som det finns personer kvar att träffa.
De psykologer som vi kommer att fokusera på vid de tre första träffarna är:

Onsdag 27/1 – Sofie Dahlman, leg. psykolog med en masterutbildning i global hälsa samt medgrundare av Psykologer Utan Gränser och Globalpsykologerna. Sofie har skrivit två masteruppsatser, en om känsloreglering hos gatubarn i Etiopien och en om kognition hos gatubarn i Bolivia. Den senare av dem har publicerats för tidskriften Child Neuropsychology.

Onsdag 10/2 – Maya Törner, PTP-psykolog och ordförande i Psykologer Utan Gränser. Maya skrev sin uppsats i Etiopien om kulturella och kontextuella aspekter av att behandla PTSD med Prolonged Exposure.

Onsdag 24/2 – Linda Andersson, leg. psykolog med lång erfarenhet av internationellt arbete och grundare av konsultföretaget MensSanaGlobal. Linda har jobbat för FN och Läkare Utan Gränser i bland annat Sudan, Colombia, Liberia, New York och Bryssel. Idag jobbar Linda som Senior Staff Counsellor på UNHCR.

Är du psykologstudent eller psykolog med internationell erfarenhet? Kan du tänka dig att dela med dig? Kontakta Psykologer utan gränser eller skriv i gruppen ”Psykologer och internationellt humanitärt arbete”. Tack!

 

Hur påverkar Covid -19 den psykiska hälsan och psykologers arbete globalt?

Måndag 30 november kl. 12.00
Att Coronaläget i världen påverkar den psykiska ohälsan vet vi. Under året har vi haft kontakt med våra samarbetspartners för att samla in kunskap om hur Covid 19 påverkar deras arbete och deras patienter.
Resultatet av denna informationsinsamling hoppas vi kunna presentera i början av 2021, men redan nu bjuder vi in till två seminarier där psykologer från olika delar av världen delar med sig av sina erfarenheter utifrån hur Corona påverkat deras arbete och patienter.
I det andra digitala seminariet deltar:
Maya Törner, PTP psykolog, ordförande för Psykologer Utan Gränser.
Nora Choque Olsson, leg. psykolog, styrelseledamot Psykologer Utan Gränser och verksam vid Stockholms Universitet.
Abebe Adey, leg. psykolog som arbetar i den ideella organisationen Bright star i Etiopien.
Chaste Uwihoreye, master i klinisk psykologi, terapeut och forskare verksam i den ideella organisationen Uyisenga ni imanzi i Rwanda.
Varmt välkomna!

Hur påverkar Covid-19 den psykiska hälsan och psykologers arbete globalt?

Lördag 7 november kl. 13.00
Att Coronaläget i världen påverkar den psykiska ohälsan vet vi. Under året har vi haft kontakt med våra samarbetspartners för att samla in kunskap om hur Covid 19 påverkar deras arbete och deras patienter.
Resultatet av denna informationsinsamling hoppas vi kunna presentera i början av 2021, men redan nu bjuder vi in till två seminarier där psykologer från olika delar av världen delar med sig av sina erfarenheter utifrån hur Corona påverkat deras arbete och patienter.
I det första digitala seminariet deltar:
Maya Törner, PTP psykolog, ordförande för Psykologer Utan Gränser
Nora Choque Olsson, leg. psykolog, styrelseledamot Psykologer Utan Gränser och verksam vid Stockholms Universitet.
Tatiana Siabatto Bernal, leg. psykolog verksam i Colombia.
Motohisa Hirose, forskare vid Chiba University, Japan
Paola Karina Herrera Dalence, lärare i psykologi och coach verksam i Bolivia.
Vi återkommer inom kort med datum för det andra seminariet där psykologer från Rwanda, Etiopien och Sverige kommer att delta.
Varmt välkomna!
Zoom: https://zoom.us/j/91092388053

Psykologer utan Gränser startar upp lokalgrupp i Skåne

Lokalgruppen i Skåne kommer att startas upp under hösten 2020. Vår ambition är att bidra till ökad kunskap om arbete med psykisk hälsa/ohälsa utifrån en internationell kontext genom exempelvis föreläsningar, workshops och informativa projekt. I nuläget har vi etablerade kontakter i Mexiko och Guatemala som vi hoppas kunna utveckla givande samarbeten med. För ytterligare information eller om du själv vill engagera dig i arbetet är du varmt välkommen att kontakta oss på vår mejl.

Kontakt: pugskane@gmail.com

 

Årsmöte 2020 med föreläsning från Liria Ortiz

Välkommen till Psykologer utan gränsers årsmöte!
Den 21/3 kl 13.00 slår vi upp portarna till Forum Syds lokaler i Stockholm. Vill du vara med och påverka vilka frågor som ska drivas under det kommande året? Nyfiken på våra kommande projekt? Är du bara sugen på att mingla eller veta mer och få en bild av föreningen? Varmt välkommen!

I samband med årsmötet gästas vi även av Liria Ortiz som kommer hålla i en föreläsning/workshop – Motiverande samtal om miljöpåverkan: Att prata om miljö utan att anklaga eller skuldbelägga andra med samtalsmetoden motiverande samtal. Vi ser mycket fram emot detta!

Anmälan till årsmötet görs via mail – skicka din anmälan till info@psykologerutangranser.se för at säkra din plats. Först till kvarn gäller, medlemmar har förtur. Evenemanget är gratis för medlemmar, alla andra betalar 50:-. Inte medlem än? Passa på att bli medlem på plats!

Kallelsen hittar du i sin helhet under fliken Om oss – Dokument.

 

 

Information om Liria Ortiz och hennes föreläsning:
Denna föreläsning/workshop handlar om att kunna motivera andra till att bli mer uppmärksamma på hur våra val påverkar miljö och hur man kan välja mer miljövänliga alternativ.

Hur kan MI vara en hjälpsam metod i samtal som handlar om klimatfrågor? Samtalsmetoden motiverande samtal har utvecklat ett speciellt förhållningssätt och särskilda samtalsverktyg för att kunna kommunicera enskild eller med grupper på ett icke konfrontativt sätt och öka motivation till förändring.

Innehåll/program:
· Två fel vi brukar göra när vi pratar om miljöpåverkan
· Att tänka på i samtal om miljöpåverkan: Tre olika grader av motivation: låg, medel och hög.
· MI – Förhållningssätt vid samtal om miljöpåverkan.
· Att ställa frågan om klimatpåverkan. Hur?

Föreläsare:
Liria Ortiz är legitimerad psykolog, psykoterapeut och handledare samtidigt specialist i klinisk psykologi och författare. Hon har skrivit bland annat boken ”Motiverande samtal – Att prata om miljöpåverkan utan att anklaga eller skuldbelägga.” alla som deltar i föreläsningen/workshopen kommer att få boken som PDF-fil och den kan spridas till alla som vill ha den. Vill man köpa den kan som vanlig bok kan man göra det på www.adlibris.com och www.bokus.com

Vi ser fram emot att se dig där! 🙂

The Lancet Commission on Global Mental Health and Sustainable Development – sammanfattning

Förra året publicerades en opinionsbildande artikel om global mental hälsa och hållbar utveckling hos The Lancet Commissions (Patel et al., 2018). Vi har under december lyft delar av denna som vi finner relevanta för vår verksamhet och syfte. Dessa har publicerats i en serie inlägg på vår facebooksida, och här kommer nu vår sammanfattning i sin helhet.

Globalt samarbete

Efter långvariga försök att lyfta mental hälsa till den globala agendan fick dessa frågor 2015 äntligen en plats i FN:s globala mål för hållbar utveckling. Författarna vill ta språng från denna unika möjlighet och bjuda in till ett globalt samarbete för att minska klyftorna i tillgång till behandling, vårdkvalité samt preventiva insatser – inom och mellan länder. De förespråkar mobilisering, monitorering och fördelning av resurser samt utvärdering av resultat. 

Målen samt mätbara markörer:

Mål 3: Hälsa och välbefinnande

Delmål 3.4: Minska antalet dödsfall till följd av icke smittsamma sjukdomar och främja mental hälsa. Markör: Dödsantal i suicid

Delmål 3.5: Förebygga och behandla drogmissbruk. Markörer: Utbud av behandlingsinterventioner för missbruksdiagnoser; Skadligt alkoholbruk (per capita konsumtion)

Delmål 3.8: Tillgängliggöra sjukvård för alla. Markörer: Utbud av grundläggande hälsotjänster; Antal personer per 1000 som täcks av hälsoförsäkring eller offentligt vårdsystem.

 

Oproportionerliga och bristande satsningar

Mental ohälsa innebär en stor börda för människor och samhälle på ett globalt plan, och har ökat dramatiskt de senaste 25 åren. Trots en växande forskningsbas går utvecklingen av satsningar långsamt. Den mentala vården är återkommande sämre än den fysiska, och de resurser som investeras i mental hälsa är  oproportionerligt låga överallt. Även inom området för mental hälsa finns en obalans i fördelningen av resurser. Den största delen går till insatser på högre nivå (t.ex. sjukhusverksamhet), medan insatser på lägre nivåer (t.ex. preventiva och samhällsintegrerade insatser) bortprioriteras. Kvalitén på vården av personer med psykiatriska problem brister betydande och är på många ställen förknippad med kränkningar av mänskliga rättigheter.

 

Mental hälsa och hållbar utveckling

Forskning pekar konsekvent på ett starkt samband mellan sociala nackdelar (social disadvantage) och mental ohälsa. Fattigdom, svår uppväxt (childhood adversity) och våld har visat sig vara riskfaktorer för utvecklingen av mentala hälsoproblem. Mental ohälsa har i sin tur visat sig bidra till sociala faktorer såsom försämrad ekonomi, bl.a. genom svårigheter och minskade möjligheter inom utbildning och arbete. Denna onda cirkel pekar på mental ohälsa som en kritisk punkt i det globala arbetet med fattigdom.

Mental hälsa är av allmänintresse och relevant för den hållbara utvecklingen i alla länder. Alla länder, oberoende av ekonomisk status, får i nuläget ses som utvecklingsländer inom detta område. Detta baserat på den obalanserade resursfördelningen, arbetet med och utfallet av mental (o)hälsa. Priset är högt, och den globala ekonomiska förlusten av de låga satsningarna i psykologisk vård har uppskattats uppnå 16 biljoner dollar under åren 2010-2030. Författarna argumenterar för att satsningar på global mental hälsa inte bara kommer föra oss närmare de mål som rör just det, utan också många av de andra utvecklingsmålen.

 

Dimensionellt perspektiv på mental hälsa

En kategorisk syn på mental hälsa i form av närvaro eller frånvaro av ett antal diagnoser har på många sätt visat sig klinisk användbar. Däremot är den inte representativ för varken mental hälsas faktiska natur eller för de drabbades upplevelser. Lidande återfinns på ett kontinuum från lättare tillfälliga symtom till svårare, kroniska och grovt funktionsnedsättande tillstånd. Ett dimensionellt sätt att se på mental hälsa ger en mer rättvis bild av fördelning av symtom och kan erbjuda bättre guidning till hur vi kan intervenera för optimal resursfördelning.

 

Konvergens i förståelsen av mental hälsa och dess determinanter

Det har alltid funnits skilda sätt att se på uppkomsten av mental hälsa. Patel et al. (2018) argumenterar för mental hälsa som en unik och individuell produkt av sociala och miljöfaktorer i interaktion med genetiska faktorer och psykologiska processer, som i sin tur påverkar vårt neurologiska fungerande. De pekar särskilt på de extra känsliga utvecklingsperioder under livsförloppet då människor är än mer sårbara för yttre faktorers påverkan. Detta perspektiv kan hjälpa oss att anpassa våra interventioner utifrån olika förklaringsnivåer såväl som livsstadier.

 

Mental hälsa som mänsklig rättighet

Författarna till publikationen efterfrågar en aktualisering av mental hälsa som en grundläggande mänsklig rättighet, och menar att frågan bör hanteras utifrån ett rättighetsperspektiv. Detta innebär att allmänna hinder som står i vägen för mental hälsa måste utmanas. Det innebär också att vi särskilt måste skydda de grupper med förhöjd risk för att utveckla mental ohälsa. Utsatta grupper upplever ofta exkludering, fördomar, isolering, och bristande tillgång till grundläggande rättigheter och tjänster, och deras behov bör därmed särskilt uppmärksammas. En stor sårbar grupp vars rättigheter ständigt blir underminerade utgörs av människor påverkade av humanitära kriser. Författarna lyfter bl.a. rapporter från konfliktdrabbade länder där barn utsätts för långvarig exponering av bombningar, konflikter och undernäring samt dess konsekvenser för deras mentala hälsa. 

En annan del av rättighetsperspektivet rör hur personer med mental ohälsa ofta får sina rättigheter kränkta. Runtom i världen blir människor med psykiska sjukdomar undangömda, torterade, övergivna och lämnade till att dö. Human Rights Watch rapporterade år 2012 om hur människor med psykiska sjukdomar med tvång hölls kvar i böneläger, där fastkedjning och nekande av psykisk vård och mediciner förekom. Ofta kan dessa övergrepp kopplas till en kontext av fattigdom och avsaknad av tillgång till mental hälsovård. Gång på gång exkluderas också mentala hälsoproblem från satsningar riktade mot inkludering av personer med funktionsnedsättningar och bekämpning av fattigdom. Många berövas grundläggande mänskliga rättigheter såsom rätt till frihet, utbildning och likvärdig vård, vilket är en bidragande orsak till den för tidiga dödlighet som drabbar gruppen. Stigma, diskriminering och hinder för social inkludering är andra faktorer som ofta drabbar personer med mental ohälsa. Ett särskilt fokus ligger också på kränkningar av rätten att bestämma över sitt eget liv. Detta kopplat till hur vanligt förekommande det är att beslut tas åt personer med mental ohälsa utan deras medverkan, då de inte anses kunna representera sitt eget bästa. 

 

Hot mot global mental hälsa

Trots de framsteg som har gjorts identifierar The Lancet Commission 6 kvarstående centrala hot mot global mental hälsa:

  1. Väldigt lite pekar på att behandlingsklyftorna ännu har minskat i betydande mening. Nationella rapporter från Indien och Kina visar på att mer än 80% av de som lider av mental ohälsa inte söker vård. World Mental Health Surveys har rapporterat om att endast 1 av 5 personer med depression fick ta del av behandling som mötte minimikraven i höginkomstländer. I låg- och medelinkomstländer sjönk denna siffra till 1 av 27. Den vård som finns är ofta av låg kvalité och förknippad med kränkningar av mänskliga rättigheter (se föregående inlägg).
  2. Finansiella resurser som tilldelas mental hälsa är alarmerande låga. Detta rör både resurser tilldelade från staten, men också utvecklingsbidrag till fattiga länder. Andelen riktade mot mental hälsa har aldrig överstigit 1% av de globala utvecklingsbidragen för hälsa, trots de stora globala ekonomiska förluster mental ohälsa för med sig.
  3. Farmakologi och andra kliniska insatser verkar, trots stor betydelse på individnivå, ha begränsad effekt på populationsnivå. Mer preventiva insatser och höjning av vårdkvalitén behövs för att minska den globala bördan av mental ohälsa.
  4. Flera globala förändringsprocesser driver på den mentala ohälsan. Exempel på dessa är naturkatastrofer kopplade till klimatförändringar, snabb urbanisering, ekonomisk och politisk osäkerhet samt växande inkomstklyftor på global nivå. Trots vissa positiva förändringar (t.ex. den minskande andelen av befolkningen som lever i absolut fattigdom) så förväntas ökningen i negativa förhållanden leda till en övergripande ökning av personer med förhöjd risk för mental ohälsa.
  5. Den biomedicinska inramningen av behandlingsklyftor och mental ohälsa har kritiserats från olika håll. Vanlig kritik är att den kör över ursprungsbefolkningars traditioner och perspektiv, att den medikaliserar socialt lidande, och att den upphöjer ett västerländskt psykiatriskt perspektiv dominerat av farmakologiska interventioner.
  6. Det råder en fragmenterad syn på global mental hälsa. Olika vetenskapliga perspektiv lägger vikt vid olika områden, såsom lycka, specialistkompetens, neurovetenskap eller bekämpning av diskriminering. Detta sänder splittrade budskap till beslutsfattare och försvårar arbetet med en sammanhängande plan.

 

Vad behöver göras?

Var vi startar och hur vi närmar oss målen kommer att bero på varje lands förutsättningar och unika situation, då det globalt råder en stor variation. The Lancet Commission framför dock 6 nyckelinterventioner som en del av arbetet.

  1. Mentala hälsoinsatser måste utökas och prioriteras likt andra hälsoproblem.
  2. Hinder för att främja mental ohälsa, såsom okunskap, stigma, diskriminering, globala utmaningar, måste uppmärksammas.
  3. Mental hälsa måste skyddas genom offentliga policies och satsningar inom olika fält och samhällsverksamheter – skola, arbetsplatser, rättssystem m.fl. I synnerhet verksamheter som riktar sig mot barn och ungdomar med tanke på den känsliga utvecklingsperiod de befinner sig i.
  4. Nya metoder bör användas för att erbjuda en bredd av interventioner och nå ut till fler, med omfördelning av uppgifter till icke-specialiserad personal, teknologiska lösningar och erfarenheter från personer med mental ohälsa som förslag på möjligheter.
  5. Ytterligare investeringar behövs brådskande, samt omfördelning av resurser inom sjukvården i stort och den mentala hälsovården i sig för att optimera användandet av de resurser vi har.
  6. Investeringar i forskning – både kring implementering och utforskande forskning kring mekanismer bakom och preventiva/behandlande insatser för mentala hälsoproblem.

Patel, V., Saxena, S., Lund, C., Thornicroft, G., Baingana, F., Bolton, P., … Rahman, A. (n.d.). The Lancet Commission on global mental health and sustainable development. The Lancet., 392(10157), 1553–1598. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)31612-X